Lästid: ca 2 minuter
Filmdramaturgi är ett enkelt sätt att fånga och hålla tittaren i ett fast grepp. Utan att tänka på det lotsas tittaren genom filmens olika stadier som är samma oavsett om det är en actionfilm eller en romantisk komedi. Vad vet du om filmens olika stadier? Här får du en snabbguide i filmdramaturgins grunder!
Den dramaturgiska modellen
Aristoteles gjorde redan på sin tid en avhandling om hur ett drama ska vara uppbyggt, med en början, en mittdel och ett slut. Än idag är det denna teoribildning som används i nästan all västerländsk film och teater. Om filmen inte följer en tydlig struktur kan tittaren känna sig förvirrad och i värsta fall uttråkad. Den dramaturgiska modellen används helt enkelt för att fängsla publiken. Filmer som inte följer den dramaturgiska kurvan kan ibland upplevas som “smalare” och mer svårbearbetade.
Öva dina kunskaper i filmdramaturgi
Att känna till filmens dramaturgi är en förutsättning för att både analysera och skapa film. Ett vanligt inslag på en filmkurs, som du själv kan göra redan idag, är att se om en film du redan har sett och använda dig av den dramaturgiska kurvan för att urskilja de olika stadierna.
Lär dig skapa film på en filmkurs
Den dramaturgiska kurvans olika stadier
Början av filmen
Här lär du känna karaktärerna, miljön och historien.
Anslag
Det här är själva inledningen där du ganska snabbt får en känsla av filmen. Du får en ingång i berättelsen utan att berätta för mycket.
Presentation
Efter inledningen presenteras filmens karaktärer och den miljö de vistas i. I det här skedet ska allt som spelar en huvudroll framgå. Här får vi också veta vad som kommer att bli filmens huvudkonflikt.
Mitten av filmen
Här utvecklas historien och konflikten fördjupas.
Fördjupning
Här fördjupas huvudkonflikten och vi får bland annat veta bakgrunden till den. Det ger oss information om hur de har hamnat i den situation som de befinner sig i. Här presenteras även eventuella bikonflikter.
Konfliktupptrappning
Här ökar tempot och konflikten blir mer dramatisk. Maktkampen blir intensivare och de två sidorna/viljorna/uppfattningarna ser ut att komma till en punkt utan återvändo, så kallad point of no return, vilket ofta är resultatet av någon form av bevisning som kommer fram.
Slutet av filmen
Mot slutet av filmen står det klart att det bara kan bli en vinnare, vilket resulterar i ett klimax.
Upplösning
När de två sidorna har nått så långt att en upplösning är oundviklig får vi reda på vilken väg som blir utgången, alltså vem som vinner. Lösningen sker högst upp på den dramaturgiska kurvan och vi har nått filmens klimax.
Avtoning
Här rundas filmen av och vi går ner i ett betydligt lugnare tempo. Vi får reda på vad som blev följderna av upplösningen, var karaktärerna tar vägen och vad som kommer att hända sen.